18 oktober, 2009
Farväl min älskade mamma
14:58
Torsdagen den 15 oktober, kl 18.40 somnade min älskade mamma, och Milos mormor, Gittan, in. Både jag, min bror och min pappa var med hela tiden, och vi höll i mammas händer när hon tog sitt sista andetag.
Jag kan inte i ord beskriva den sorg och den smärta jag känner över att ha förlorat mamma. Även om hon kämpat länge och otroligt tappert var jag inte beredd på att förlora henne. Det är fortfarande fullkomligt ofattbart och overkligt att mamma inte längre finns till. Den värme, kärlek och omtanke hon spred runt omkring sig skapar nu ett enormt tomrum i våra liv. Hon var förutom min mamma också min allra bästa vän och min största förebild. Om jag kan fortsätta vandra på livets väg, bara hälften så starkt och modigt som hon gjorde, kommer jag att vara stolt över mig själv.
Mest av allt sörjer jag Milos förlust. Det finns ingen som gav Milo så mycket kärlek, tid och energi som mamma gjorde. Milo var hennes ljus i mörkret, hennes skatt, hennes ögonsten och hennes allra största glädjekälla. Varenda dag, hur dåligt hon själv än mådde och trots det helvete hon gick igenom, ville hon veta om Milo mådde bra, vad han hade lärt sig för nytt och få se ännu en bild på honom. Det värmde henne ända in i själen, sa hon. Jag är så glad och stolt över att jag kunde ge mamma gåvan att få bli mormor, och att hon och jag fick dela upplevelsen av Milo.
Jag kommer att ta en liten paus i bloggandet den närmaste framtiden, av uppenbara skäl. Jag tänker skriva igen när jag känner mig redo för det. Det kan ta en vecka eller två, men också längre. Kram till alla er som bryr sig om och som har visat ert stöd.
Jag vill avsluta det här inlägget med två budskap som mamma alltid gav oss, och som hon skrev om den sista tiden. Budskap som hon vill förmedla till Milo men också till oss alla:
- Hoppet är det sista som överger oss
- Fånga dagen (Carpe Diem)
Etiketter:
12 oktober, 2009
Summering av de senaste 2 veckorna
12:31
Jag har varit lite dålig på att uppdatera bloggen de senaste veckorna och ni som står nära oss vet att anledningen är att det är mycket som händer i vår vardag just nu. Jag håller på att starta upp ett företag, mormor som är sjuk har fått ett rum på ett hospice i Uppsala, vi letar lägenhet och springer på visningar nästan varje helg och så kräver ju lilla Milo en hel del tid och uppmärksamhet. Det är helt enkelt mycket just nu. Men jag ska försöka bättra mig för jag vet att ni är många som läser och uppskattar bloggen! Jag måste dock inflika att jag tycker det är lite tråkigt att så få lämnar kommentarer (men tack ni som gjort det!). Det känns roligt att få en liten hälsning någon gång ibland annars känns det som att man skriver bara för sig själv. Nog om det, här kommer en liten summering i bilder av veckorna som gått:
Med mormor på hospice. Milo tyckte det var spännande att åka rullstol och mös i mormors mysiga famn.
En trött Milo med en trött morfar i Enköping
Milo tuggar på sin hand (är tand nr 4 på g?) med morbror i Enköping
Slappar i morfars stora fåtölj
Vi har hälsat på Renée, Erik & Inez och deras lilla nytillskott Vide, 2 veckor. Se så liten han är! Jag kan inte fatta att Milo har varit så där liten!
En nybliven 9-månaderskille (han "fyllde" den 10:e okt) biter i haklappen
Min webbshop kommer att heta Babylooba och loggan ser ut så här. Jag planerar att lansera den om ca 1 månad. Jag berättar mer sen när det närmar sig.
04 oktober, 2009
8-mån kontroll
11:12
Oj, jag har helt glömt att rapportera från 8-mån kontrollen vi var på i veckan. Allt gick i alla fall jättebra. Han fortsätter att växa precis som han ska. Hon kollade att han kunde jollra och sitta upp själv bland annat. Nästa koll är vid 10 månader. Här är hans senaste mått:
Vikt: 10,4 kg
Längd: 74 cm
Huvudomfång: 44,5 cm
Mormor Gittan tycker att Milo ser så stor ut på den här bilden, ungefär som att han år 2 år eller något. Speciellt när han ligger och håller i boken så där. Jag är nog beredd att hålla med.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Milo
Vill du följa denna blogg?
Min webbutik Babylooba
Barnshopping.se
