Visar inlägg med etikett Hälsa och utveckling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hälsa och utveckling. Visa alla inlägg
29 juli, 2011
På Tom Tits experimenthus
11:00
Vi hade förmånen att få biljetter till TomTits experimenthus i Södertälje och det väckte genast minnen hos mig. Jag minns att vi var där ett par gånger när jag var barn och att det var en stor och rolig händelse att åka dit. Syftet med huset är att på ett underhållande sätt stimulera barns kunskap och intresse för naturvetenskap och teknik. Det finns över 600 experiment fördelade på fyra våningar så man spenderar lätt en hel dag där.
Vi hade en riktigt rolig eftermiddag. Men Milo är helt klart för liten för att kunna ta till sig de flesta experimenten. Jag tror man måste vara uppåt 9-10 år för att ha ett riktigt utbyte. Men det innebär ju som sagt inte att man har roligt och fascineras av allt där ändå. Milo lekte järnet i vattensektionen (tur vi hade med ombyte) och fastnade länge framför en "få ner en kula genom en labyrint"-ställning.
Det blir definitivt fler trippar till TomTits för oss, men vi väntar ett par år tills nästa besök. Nåt att se fram emot! =)
 |
| Här ovan får Milo se hur en boll kan flyta uppe på en vattenstråle, hur det känns att stå i en orkan och slutligen hur man via vissa redskap kan få kulor att rulla ända ned till golvet. Den gillade han och stannade kvar där läänge. |
 |
Det fanns mycket kul att se men Milo gillade nog allra mest den stora lastbilen man fick provsitta i. Det var spännande! |
 |
| Massa rolig vattenlek |
 |
| Den STORA gungan var skoj! |
Etiketter:
21 juli, 2011
På skogsutflykt med Amie
20:56
Häromdagen var Milos faster Amie här och hälsade på och Markus fick den braiga idén att vi skulle ta en skogspromenad runt Rösjön. Det var så himla mysigt och det tog inte många minuter innan Amie hittade en massa blåbär. Snäll faster som hon är serverade hon Milo med den ena goda blåbärsnäven efter den andra. Blev himla fina bilder på dom i blåbärssnåret tycker jag. Vi bestämde oss för att komma tillbaka hit snart och leta svamp också. Det vore väl nåt!
 |
| Tack snälla Amie för att jag får så många blåbär! |
 |
| Mums! Alla ska in på en gång! |
 |
| Så gott så Milo blir alldeles till sig |
 |
| Så mysigt att ha dig här Amie! |
03 juli, 2011
Flashback - knubbisen Milo
22:34
Att Milo var en knubbis när han var liten tvistar definitivt inte de lärde om. Även om jag minns detta kan jag ibland gapa när jag ser bilder på honom. Han var som en liten.. boll haha. Men såå söt. Nu är han så lång och smal. Eller smal och smal. Han har ju mage som alla barn men ändå. Babyfettet har definitivt runnit av honom i takt med att han blivit äldre. Kunde inte låta bli att dela med mig av de sötaste bilderna från 6-månaders fotograferingen.
16 juni, 2011
Blöjfri dagtid
08:30
För ca 1,5 vecka sen slutade Milo med blöja på dagtid och det har gått så så bra! Det har blivit några olyckor men förvånansvärt få (kanske 3-4 st totalt), och han både kissar och bajsar på toaletten. Han är så himla duktig! Skönt också att han gillar toaletten så att vi slapp hela grejen med potta. Nu behöver vi inte vänja om honom från potta till toalett plus att vi slipper släpa runt en potta överallt.
Nattetid däremot sätter vi fortfarande på en blöja. Det känns som ett stort steg att ta bort den, och lite onödigt att ta samtidigt som man tar bort blöjan på dagtid. Men han sover utan blöja på dagtid, både hemma och på dagis, och ibland sover han uppemot 2 timmar och det går hur bra som helst. Så kanske provar vi ta bort blöjan nattetid inom en hyfsat snar framtid.
Känns underbart att slippa behöva hålla på byta blöja hela tiden och för att inte tala om hur mycket pengar vi nu tjänar in på att slippa köpa 2-3 svindyra blöjpaket varje månad! :P
Gud så stor han har blivit vår lille kille! <3
01 juni, 2011
Utan blöja försmäktar jag på denna ö...
14:43
Okej, alla ni som inte har barn slutar läsa här, men ni andra kan få veta att jag är överlycklig för Milo har för första gången gjort nummer TVÅ på toaletten! Yay! Ni som är föräldrar fattar detta. Det är megastort! Så nu ska vi börja köra seriös potträning eller toaträning ska jag väl säga. Vi kör på den direkt så slipper vi vänja av pottan sen.
Nu när det är långhelg ska vi försöka låta honom gå utan blöja hela dagarna. Målet är att gå till dagis utan blöja på måndag. Så bara att plocka fickorna fulla med papper och våtservetter och ha en massa ombyten nära till hands.. Önska oss lycka till! :-o
20 april, 2011
Ret på dagis
22:32
Störst går först heter det ju och när jag ser de äldre barnen knuffa undan Milo och de andra lite yngre barnen för att norpa åt sig leksakerna dom leker med ute på gården, så tänker jag att det är lika bra att de vänjer sig vid att livet fungerar så ibland. Det kommer alltid att finnas större (eller starkare/mer verbala/mer dominanta etc) barn som kommer att ta leksaker eller annat ifrån dom. Ibland kan det såklart vara berättigat att lägga sig i och "skipa rättvisa" eller medla. Men just med äldre barn på dagis kan jag känna att det inte är min roll att lägga mig i. Lika bra han får vara med om att bli snuvad på konfekten ibland.
Något annat som inte går att hålla sitt barn ifrån även om man verkligen skulle vilja är ret och elaka ord. Hur mycket man än vill vaddera in sitt barns tillvaro från både orättvisor, jobbiga situationer, skador och elakheter går inte det. Jag, som är lite naiv, trodde dock inte att elaka ord skedde i så unga år.. redan på dagis. Men när jag tänker efter så är det såklart så. Milo har i alla fall kommit hem och berättat om sina första elaka ord han varit med om. Han har många gånger berättat om att något annat (mer jämnårigt) barn slagit honom eller tagit hans snuttis eller så. Och om att han blivit ledsen över det.
Men här om dagen berättade han att en kille på dagis kallade honom för "Bajs-Milo". Han berättade vad pojken hette och jag vet att han är något eller några år äldre än Milo. Jag försökte fråga varför pojken sagt så, och då fick jag till svar "Jag bajsade i blöja", "inte på toaletten". Den äldre pojken hade alltså retat Milo och kallat honom "bajs-Milo" eftersom han bajsat i sin blöja och inte på toaletten (som han själv uppenbarligen gör). Visst, det är verkligen ingen big deal eller så. Det är sånt som barn säger och gör, utan att kanske inte ens mena att vara elaka alla gånger. Säkerligen har redan eller kommer också Milo att göra detsamma många gånger.
Men det som kändes lite jobbigt var att detta kunde ju inte Milo förstå riktigt. Han förstår ju inte varför ett äldre barn retar honom för bajs i blöjan (det har ju aldrig varit något fult i hans värld innan). Det enda han förstod var ATT pojken retades/sa något taskigt. Han berättade också att han "blev ledsen" när pojken sagt så. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Men mindes ett gott råd jag fått förut, så jag bekräftade hans känslor kring detta. Satte ord på det han sade. "Du blev ledsen, för att X sade så". Delade hans upplevelse kring detta. Sen försökte jag säga något i stil med att "X menade nog inte att vara elak. Han har också bajsat i blöja när han var lite yngre". Vad ska man säga liksom?
Detta var min allra första upplevelse av att trösta/lyssna/stödja honom när han kommit till mig och berättat om sårande och retsamma ord. Och fler kommer det definitivt såklart att bli. Jag hoppas att han fortsätter berätta för oss om sina känslor och upplevelser. För mitt i allt blir jag ändå glad för att han berättade för mig.
11 april, 2011
Utvecklingssamtal på förskolan
19:57
Idag var det dags för utvecklingssamtal på Milos förskola och denna gång var moffa barnvakt så både jag och Markus kunde gå dit tillsammans. Alltid lika roligt att få en uppdatering kring hur Milo utvecklas, se bilder etc!
Vi fick, inte helt oväntat, veta att hans språkutveckling skett explosionsartat och det märks alltså även på förskolan. Han pratar många och långa meningar och gör sig väldigt bra förstådd. Kan sjunga sånger, räkna, berätta om böcker och bilder etc. Sen fick vi veta att Milo är väldigt intresserad och nyfiken på att lära sig. Han tycker om att göra det mesta; läsa böcker, pussel, baka, duplo, samling etc. Han minns många detaljer och är fascinerad när pedagogerna berättar om t ex vad som händer när is smälter och sådant. Han suger åt sig som en liten svamp! Han tycker också mycket om att göra saker själv; han kämpar tappert med att klä på och av sig själv osv ("kan fälv!") och han tycker om att ha mycket inflytande, bestämma haha. Inte helt oväntat.
Den allra roligaste feedbacken vi fick var att Milo är en väldigt bra kompis. Om någon är ledsen hjälper han till att trösta, hämta napp eller snutte. Han hjälper också andra barn att klä på och av sig osv. Om en pedagog är upptagen med något kan han på eget initiativ hjälpa ett barn som behöver något. Milo har tydligen också väldigt bra koll på alla barnen i gruppen, märker direkt om någon saknas etc. Minns att någon gjort illa sig dagen innan och kan prata om det till exempel. Hon sammanfattade det med att han har stor empatisk förmåga. Himla kul att höra tyckte vi!
 |
| Snälla moffa var barnvakt och rejsade runt med Milo |
 |
| Moffa tog med sig mitt gamla dockhus - vilken hit! Ska visa mer av det sen! |
03 april, 2011
I apparnas värld
19:00
Milo befinner sig just nu i apparnas värld. Han leker t ex med Stora pekboken där han lär sig namn på allt från djur till färger och spelar memory med hela 8 brickor. Han leker också med appen Motorgården där han t ex får lyssna på hur en helikopter låter. Inom loppet av ungefär en minut lärde han sig i samma app orden bulldozer och truck haha. Vad ska man säga? Hands up - de här apparna lär ju honom mer på 10 minuter än vi lyckas med på en hel dag. Den nya tekniken vs. Föräldrar 1-0.
02 april, 2011
Västerås
19:56
Vi har haft en urmysig helg hittills. Eftersom Milo var lite hängig i fredags så skippade vi dagis och tog helg lite tidigare. Det bar av till Västerås och farmor Birgitta, och eftersom vi kunde åka redan på eftermiddagen så hann vi med ett besök på hennes praktik (hon är tandläkare). Markus passade på att fixa en tand han behövt fixa länge och jag och Milo hängde hemma i farmors superfina lägenhet nere vid hamnen, innan de andra anslöt.
Det blev en jättehärlig fredagkväll med lyxig och god mat (toast Skagen och oxfilé!). Så himla kul att äntligen ses efter så lång tid (vi lyckas inte få till träffar så jätteofta tyvärr). Birgittas sambo Björn tog med Milo på ett hissäventyr och de åkte upp och ned i hissen ett par gånger och gick och slängde tomma flaskor i soprummet (för att citera Milo "det sa PANG!" när glaset krossades).
Tanken var att vi skulle sova i en jättefin övernattningslägenhet en våning under Birgitta och Björns. Vi nattade Milo i en resesäng i deras sovrum och tänkte bära med oss Milo ned när det var dags för oss att gå och lägga oss. Men så föreslog Birgitta och Björn att Milo skulle sova kvar där så slapp vi väcka honom. Hm, vi fick fundera lite. Var vi redo för det? haha. Men det är klart vi var. Med en konstig känsla tog vi hissen själva ned en våning vid 12 på natten och lämnade kvar Milo i Birgitta och Björns förvar. Självklart gick det hur bra som helst. Han hade sovit hela natten - ända från 19.30 till 06.45 och när han vaknade var han inte ledsen utan bara pigg på att gå upp. Farmor och Milo kom ned till oss strax efter 7 och då hade han fått en ren blöja också. Tack snälla Birgitta och Björn! Första natten ifrån Milo - check! (bättre sent än aldrig eller hur;)
 |
| Milos farmor Birgitta som är tandläkare! |
 |
| Leker med Play-Doh och snicksnackar med farmor |
30 mars, 2011
Bedriften att trotsa sig själv
20:31
Läste precis på Axdals blogg och om hur hennes dotter Toves trots tagits till nya nivåer. Kände igen mig så. Milo trotsar ofantligt mycket just nu. Det är dock på ett sätt en behaglig trots för den inbegriper inte alltid skrik och gråt (vilket den gjort en del tidigare). Det är mer en verbal trots som innebär, vad som känns som, evighetslånga diskussioner om huruvida vi ska eller inte ska göra något. Ex: vi ska gå ut och leka vilket Milo älskar. Då måste vi sätta på oss jacka, mössa, vantar och skor först vilket Milo inte älskar. "Inte jacka!", "Inte vantar! etc etc. Tricket är då att försöka avleda lite genom att prata om något kul vi ska göra när vi väl kommer ut (så att han glömmer bort att momentet påklädning är tråkigt) eller försöka göra själva påklädningen till en skojig lek. Det senare kräver mer energi och tankeverksamhet, så oftast använder vi oss av det första tricket.
Denna nya trots inbegriper också en komisk aspekt; det räcker inte med att trotsa bara oss längre. Han har till och med börjat trotsa sig själv. Hur är det ens möjligt tänker ni. Men det är det.
Exempel på hur Milo lyckas med bedriften att trotsa sig själv: det är dags att äta middag (pannkakor vilket Milo älskar) varpå han ropar förtjust "Jippi! Äta PANNKAKOR!". En sekund efter stannar han till och ser lite förbryllad ut och lägger sen på det trotsiga utseendet med en plutande mun och rynka i pannan. Så säger han bestämt "INTE äta pannkaka!!" haha. Då brukar vi svara "nehej, vill du inte äta pannkaka? det ska i alla fall vi göra, mums!" och så sätter vi oss ned vid bordet. Milo, som då är supersugen på pannkaka, börjar gå sakta mot bordet och sätter sig samtidigt som han mumlar lite "inte äta pannkaka". Sekunden efter sitter han och glufsar och sjunger glatt. Schizofren var ordet!
 |
| Alla andra går framåt, då bestämmer jag mig för att gå baklänges! |
29 mars, 2011
Jaget
18:53
Nu har något nytt spännande hänt. Milo har börjat benämna sig själv "jag" istället för Milo och det känns himla stort. Barn pratar ju länge om sig själv i tredje hand, och det är inte helt lätt att förstå att man är ett "jag" fastän alla tilltalar en "du" eller "namnet". Vi upptäckte för ett par dar sen genom att vi som vanligt ställde en fråga i stil med typ "Vem har ritat den?" och fick till svar "Jag!". Sedan har det fortsatt så. Det är så häftigt att följa hans utveckling. Undra om det kommer att vara lika spännande om man får ett till barn i framtiden, eller blir man lite mer dämpad i sin fascination? Ni mer flera barn, berätta!
25 mars, 2011
Milo sjunger alfabetet!
15:00
Maxa volymen på datorn och beskåda underverket. Här är det! Milo sjunger alfabetet. Han hoppar över några bokstäver här och där, och Ö blir BÖÖH haha. Men jag stoppar ju en kamera i nyllet på honom. Tycker han är helt fantastisk!
22 mars, 2011
Geni till barn?
22:27
Idag när jag kom hem sent på kvällen så bad Markus Milo att sjunga alfabetssången, precis innan han skulle sova. Jag tyckte att det var en lite VÄL utmanande uppgift så där på kvällskvisten och höll på att tappa hakan när han började sjunga "A, B, C, D, Eee, F, G, H, I, Jjjjj..." i en ramsa som vi sjungit för honom kanske 10 gånger de senaste 2 månaderna. Obs då att VI sjöng och han endast lyssnade. Han sjöng alltså HELA alfabetet, rakt upp och ned framför mina ögon!! Jag trodde att det var ett skämt eller något väl inplanerad dom sinsemellan för att chockera mig. Men nej... han är bara 2 år och sjöng hela alfabetet utantill, bara sådär!
Jösses, han måste ju vara ett geni! Hur ska vi handskas med detta? Finns det speciella geni-skolor? Eller geni-leksaker? Detta måste undersökas vidare, och självklart måste jag försöka fånga detta på film så att ni alla kan beskåda vårt underbarn in action!
OBS! En del förstår inte en smula ironi och därför måste jag förtydliga; JO, jag är grymt imponerad av denna händelse men NEJ, jag tror inte (ännu i alla fall) att Milo är mer intelligent än någon annan 2-åring. Men det ser ju onekligen lovande ut ;)
17 mars, 2011
En sann konstnärssjäl
20:31
Ja men vad ska man säga hörrni? Är det inte verk av en sann konstnär? En riktigt begåvad talang. En sån där talang som bara föds vartannat årtionde. Notera de små kluddarna i hörnen. Vilket djup, vilken känsla, vilken kreativitet!
15 mars, 2011
Kan somna själv
20:07
Alla familjer har ju olika nattnings- och sovrutiner och vi har alltid legat bredvid Milo tills han somnat på kvällarna. Först badar vi och sen läser vi saga i sängen samtidigt som han dricker välling. Efter det borstar han tänderna och sen släcker vi lampan. Så har alltid jag och Markus legat bredvid honom och sjungit tills han somnat. Men nu kände vi att han var redo för att lära sig somna själv, dvs att vi går ut ur rummet och säger godnatt innan han somnat. Så att han får somna helt på egen hand. Ett himla stort steg om man inte gjort det i hela sitt liv förut!
Det finns egentligen ingen speciell orsak till att vi ville förändra somna-rutinerna. Det har funkat himla smidigt med Milos innan eftersom att det oftast bara tagit ca 20 min innan han somnat, och det har inte gjort oss något att behöva ligga där en stund med honom på kvällarna. Men vi kände helt enkelt att det är bra om han lär sig somna själv förr eller senare. Och att han blir trygg med det. Viktigast av allt dock; VI var redo för att orka testa det. Har man inte orken eller viljan att genomföra en förändring är det ingen idé.
Hur har det gått då? Över förväntan! Redan första dagen vi provade somnade han på 10 minuter och nu har han somnat helt själv i över en veckas tid. Det har gått på 5-15 minuter varje gång. Ibland ligger han och ropar lite på oss, men han har aldrig gråtit. Mer protesterat lite som för att testa ifall han ändå kan få oss att ge efter. Ropar han på oss kommer vi in och säger att vi finns här utanför och så pussar vi och säger godnatt och går ut igen. Men det har knappt behövts. Han har somnat tryggt varje gång.
Jag är så glad och stolt över både mig själv, Markus och Milo. För att vi grejat det här så bra! Vi gjorde det nog rätt från början också. Vi pratade om det med honom och berättade om förändringen och hur vi skulle göra det. Han var förberedd och delaktig. Nickade medhållande och höll med om att han var stor nog för att lära sig somna själv.
Framgångsfaktorn har nog legat i att ha dörren öppen när vi lämnar rummet. Det har gjort att han känt sig trygg med att vi finns här utanför. Att han kan höra oss stöka runt i köket och att TV:n står i gång lite lågt. Att han kan ropa på oss och kolla att vi finns där ifall han blir osäker.
Vi har förresten slutat med välling på natten nu också glömde jag skriva. Vi började med det först och när det satt sig bra så började vi med insomningen. Massa förändringar och steg i utvecklingen! Känner mig så stolt över min STORA kille!!
 |
| Milo 2 månader. Finns det något härligare än bebisar som sover? Det ser så himla rofyllt ut! |
13 mars, 2011
Milo drar sitt strå till stacken
12:00
Som jag berättat om tidigare är Milo väldigt huslig av sig. Han skottar snö, han sopar altanen, han hjälper oss med tvätten, han dukar, och han plockar i och ur samt sätter på diskmaskinen. Han har dessutom en egen dammsugare som han gärna drar fram i tid och otid. Nu har han även lärt sig att diska! Vem sa att det var jobbigt att ha barn? haha
09 mars, 2011
A trip down memory lane 3
17:30
Dags för tredje och avslutande delen i min lilla miniserie "A trip down memory lane":
 |
| Milos dop, när han var 6 månader gammal. Det var så himla lyckat och fint. En riktigt härlig dag vi alltid kommer att bära med oss varmt om hjärtat! |
 |
| Milo skötte sig helt exemplariskt hela dopceremonin. Han var så nöjd över att få tugga på det långa snöret i klänningen haha. Jag och Markus läste en dikt för Milo. Utomhus sken solen för fullt. Glad över att det blev så fint! |
 |
| Introduceringen av mat var kul minns jag. Här får pappa äran att mata en förtjust Milo. |
 |
| Ett utav de första och få restaurangbesöken vi gjort. Milo väljer omsorgsfullt ut vad han vill ha. Lyx att gå på restaurang ju! |
 |
| Första båtturen ute på Milos farmors landsställe! Paraplyet skyddar mot solen. Gud så härligt det ser ut. |
 |
| Fina Markus |
 |
| Borsta tänderna måste man lära sig göra själv.. |
 |
| Tycker den här bilden på Milo och pappa är så himla fin! |
08 mars, 2011
A trip down memory lane 2
18:00
Frosseriet i gamla goda minnen fortsätter!
 |
| Babysim när Milo var ca 4 månader. Kul men lite läskigt ibland! |
 |
| Haha, det här är mini-Zoolander! |
 |
| På semester i Spanien när Milo var ca 3 månader. Superhärligt tyckte vi, vaaarmt tyckte Milo.  |
 |
| Rund och go Milo, 3 månader. Snuttisen har varit med ända från början! |
 |
| Bärselen användes flitigt första tiden. Sen blev Milo för tung hehe |
 |
| Visst var han söt med solglasögon? ;) Det här var på min allra första Mors Dag. Milo var ca 4 månader. |
 |
| Första gungturen! Uppskattades! |
07 mars, 2011
A trip down memory lane 1
20:25
Häromdagen satt jag och bläddrade bland alla gamla tusentals (!) bilder vi tagit sen Milo föddes. När jag tittar på bilderna känns det som att det gått ungefär 12 år! Det känns så oerhört avlägset och länge sen; den första tiden hemma, amningen, kolik, sömnlösa nätter, babysim och allt vad det nu var. Minns knappt. Det är bara en sak jag minns extremt tydligt - hur det kändes när jag såg honom för första gången, höll honom i min famn och han plirande tittade upp på mig och mötte min blick.. det minns jag som igår. Det är mitt livs absolut lyckligaste ögonblick <3
Även om det är med blandade känslor är det mest härligt att titta på bilderna och att ta en trip down memory lane. Självklart ska jag dela med mig av de mest minnesvärda och roliga bilderna. Vassego!
 |
| Mamma och pappa håller i Milo på BB. Ser ni hur gul Milo är i huden - han hade gulsot och vi som tyckte att han var så härligt snygg solbränd bebis, haha! |
 |
| Så här satt vi ofta första månaderna jag och Markus. Ända från dag 1 ville Milo bara vara nära och helst sova på oss. Ibland satt man fastklistrad flera timmar i soffan.. man ville inte riskera att han skulle vakna. |
 |
| Lite dåligt samvete får jag allt när jag ser den här bilden. Stackars liten får konkurrera om mammas uppmärksamhet med datorn. Jaja, bestämmer man sig för att starta företag så måste man ju offra en del. Även om det faktiskt mest blev min egen sömn som fick lida. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Milo
Vill du följa denna blogg?
Min webbutik Babylooba
Barnshopping.se
