05 december, 2009
En oväntad stund av innerlig kärlek
21:13
När man är en aktiv och energisk 10-månaders så har man inte tid att gosa mer än nödvändigt. Det får man som gostörstande mamma acceptera. Men så hände något oväntat häromdagen. Milo hade precis vaknat och kom ut till vardagsrummet med Markus. Han är nyvaken och trött och lite ledsen (kanske vaknade på fel sida). Han är då lite mammig och jag tar honom i famnen. Då borrar han in huvudet vid min hals och vill vara nära, nära. Så snusar han och snyftar lite och bara tankar kärlek. Så försöker han komma ännu närmare genom att försöka gå upp med fötterna på min mage, haha. Sen satte vi oss i soffan en stund och jag tänkte hela tiden att snart hoppar han glatt ur min famn för att leka, men han satt kvar så, länge. Säkert i 5 min (och det är länge i bebisvärlden!) och bara gosade. Satt stilla och höll om mig. Det var en sån där stund som bara kommer någon gång i bland. Som man verkligen får njuta av.
Jag kan inte beskriva den enormt härliga känsla det gav mig. Det är såna här stunder jag lever för. Det är det här som är livet. Kärlek i dess finaste och starkaste form.
Etiketter:
Vardag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Milo
Vill du följa denna blogg?
Min webbutik Babylooba
Barnshopping.se
1 kommentarer:
Det känns i mitt hjärta när jag ser dina bilder, för vi har samma situation här hemma- en bebis som aldrig har tid med mys. Men när det väl händer så vill man verkligen pausa tiden! Myyyyyys!
Skicka en kommentar