14 februari, 2010

I Danmark och saknade Milo nåt fruktansvärt

Med mitt nya jobb så gäller det att hålla koll på nyheter på babymarknaden och därför åkte jag ned till Köpenhamn i fredags för att på en dag hinna med två stycken inköpsmässor. Jag trodde det skulle bli tajt att hinna med båda två på en dag men ville inte sova borta så jag bokade ett tidigt flyg dit och ett sent flyg hem. Men det visade sig att mässorna var mindre än jag trott, och inga hade speciellt intressanta produkter så jag klarade av båda två på en timme vardera. När klockan var 11 på dagen var jag alltså redan klar och fick panik. Nu måste jag vara kvar här i Köpenhamn ända till 8 på kvällen. Man skulle ju kunna tro att det skulle kännas skönt med lite egentid för det har man ju typ aldrig men jag fick verkligen panik. Jag hade ingen dator med mig så jag kunde inte jobba heller. Det kändes som jag slösade bort en hel dag från Milo och jag saknade honom så mycket så att jag knappt kunde hålla mig från tårarna. Jag vandrade runt i Köpenhamns centrum och kände mig så fruktansvärt ensam. Hade jag varit upptagen med jobb eller annat hade det nog inte känts så.

När klockan var 3 på eftermiddagen åkte jag till flygplatsen och la mig och sov på en bänk där som en uteliggare. Jag var ledsen, frös och hade sån fruktansvärd hemlängtan. Den enda gången jag haft sån hemlängtan förut var när jag var ett halvår i Kina och pluggade, och det var många år sen. Jättejobbigt. När klockan äntligen var 8 fick jag åka hem, men när jag klev innanför dörren var hon halv 10 och då låg ju Milo och sov. Åh, snacka om att jag läääängtade tills han vaknade dagen efter. Nej, nu tar det nog ett bra tag till innan jag åker hemifrån igen.


0 kommentarer: