30 juni, 2009
Besök av farfar och faster
22:17
Idag hade vi besök av Milos farfar Lasse och faster Amie vilket var jättekul för vi har inte träffat dem sen dopet. Men jag tror de tyckte det var rätt skönt att åka hem också, för vi har 29 grader i vår lägenhet! Tycker så fruktansvärt synd om Milo som är märkbart tagen av värmen.
Och kan ni tänka er... Milo fick en ursöt liten gosedjurskanin av Lasse. Ja, ni läste rätt, en KANIN. Och nej... Lasse hade inte läst mitt inlägg om kaninerna här på bloggen när han köpte den. Nu är jag verkligen övertygad om att ödet spelar in. Är det inte helt otroligt? Om ni inte förstår vad jag babblar om så kolla in mitt tidigare inlägg "Kaninernas budskap".
Etiketter:
29 juni, 2009
Badpojken
20:28
Hej hej! Duschar efter badet
Nu har vi gått på vårt sista babysim för denna terminen. 6 ggr utav 8 hann vi med. Och det tog ungefär 5 ggr för Milo att börja uppskatta det, så det känns lite trist nu att behöva vänta ända till augusti när fortsättningskursen sätter igång. Idag sista gången var sååå rolig. Han var på gott humör och verkade uppskatta det mesta. Förutom kallsupen han råkade få då, men men, det ingår ju i vattenträningen det också. Höjdpunkten för dagens sim var helt klart flytvästen. Utan att vi hann blinka hade instruktören satt på Milo en stor flytväst och började dra runt honom i, på rygg. Vi var halvt förskräckta först, men sen såg vi hur lugn Milo såg ut. Det såg så sjukt roligt ut när han flöt runt där i västen. Han verkade uppskatta det, och inte är väl det så konstigt, för då behövde han ju inte göra så mycket, hehe, bara ligga och flyta. Min lilla latmask. Se klippet får ni se hur kul det ser ut!
27 juni, 2009
Kaninernas budskap
11:31
Ibland undrar man om vissa gåvor och handlingar symboliserar ett speciellt budskap eller mening, på ett undermedvetet sätt. Jag tillhör den skaran som tror just att det kan vara på det sättet.
Milo har nämligen fått hela TRE gosedjur i form av kaniner, från personer helt ovetandes om att så var fallet. Det började med att jag själv köpte en blå och vitrandig kanin (till vänster på bilden), på Polarn o Pyret, till Milo när jag var gravid för att jag tyckte den var så söt. Sedan fick Milo en svart stickad kanin (till höger) av gudfar Robert och Hedda som de köpte när de reste i Vietnam. De berättade att de båda två direkt hade känt att "den ska Milo få" när de såg den. Den vita fluffiga kaninen i mitten fick Milo en kort tid därefter av min mamma och med den ville hon ge Milo ett särskilt budskap - "Hoppet är det sista som överger oss".
Till och med Milos snuttefilt är i form av en kanin (högra bilden). Den har jag dock valt medvetet. Uppenbarligen måste ju kaniner betyda något alldeles särskilt för Milo.
Vaccinering, sol och palsternacka
10:38
Promenad i solen längs Liljeholmen/Gröndal
Milo med feber Milo äter palsternacka
Igår fredag fick Milo sin andra vaccination, den så kallade 5-månaders vaccinationen. Nu har han ett fullgott skydd mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, influensa typ B och pneumokocker. Skönt. Det gick bra att få första sprutan, men när han fick andra blev han ledsen. Gick dock över ganska fort. Fram tills idag har han inte påverkats så mycket men idag har han hög feber, nästan 39 grader! Vi ger alvedon och baddar honom med en kall handduk, det gillar han. Han är fortfarande förkyld också, och nu har även jag börjat bli dålig.
Igår efter vaccinationen promenerade vi hem via Liljeholmskajen och vattnet mot Gröndal. Det är ett så vackert promenadstråk. Så kommer man till Vinterviken och fortsätter den vägen hem.
Vi fortsätter med att ge Milo "smakisar". Nu är vi inne på vår tredje smak; palsternacka. Det mottogs helt ok, inga hjulningar direkt, men inte heller spotta ut.
25 juni, 2009
Våra Milo-smycken
14:38
Så här ser mitt och Markus "Milo-smycke" ut. Det är så kallade namnbrickor som vi köpt på nätet. Det står Milo ingraverat på framsidan och på baksidan hans födelsedatum. Mitt smycke är det till vänster, med boxkedja, och Markus smycke är det till höger, med kulkedja. Det känns kul och speciellt att ha ett sånt här personligt smycke.23 juni, 2009
Milo som person - 5 månader gammal
11:41
* Lugn * Funderar, analyserar & betraktar * Tålmodig * Bättre på finmotorik och att prata än på fysiska aktiviteter * Tycker om att gosa och vara nära * Insuper omgivningen noggrant och blir därför lätt trött * Fysiskt stark * Kan ha en butter uppsyn ibland men gillar nästan alla människor * Ogillar skrik och plötsliga höga ljud * Tycker om mat och musik * Vill gärna sitta upp och "vara med" * Tar helst själv "första initiativet" och går bäst ihop med lugna personer * Nyfiken * Kärleksfull * Avvaktande * Rund och go *
22 juni, 2009
Du vet väl om...
22:06
...att om du klickar på bilderna här i bloggen så öppnas de upp i originalstorlek? Då ser man nämligen bilderna lite större och bättre. Tjillevipp
Första förkylningen
21:39
Lillkillen är sjuk. Förkyld med rinnig näsa och har lätt feber som kommer och går. Han gråter och är hängig och tar sig också på öronen. Därför var vi hos doktorn idag för att kolla om han kanske hade öroninflammation, men det hade han som tur var inte. I alla fall inte som de kunde se idag. Däremot såg de en del vax i öronen. Vi blev ordinerade att ge honom alvedon och komma tillbaka om det blev värre. Rätt otroligt egentligen att han klarat sig så bra fram till nu. Inte varit sjuk nåt. Men så har vi ju varit väldigt försiktiga också, och det är jag glad över.
Jag tror att anledningen till att han mår som han gör är en kombination av förkylningen och den här jädra tandsprickningen. Det är som att det kliar i munnen och stör honom dygnet runt stackarn. Borde de inte komma snart? Hur länge ska han behöva plågas liksom. Nu vaknar han (och vi) 3-4 ggr varje natt och då måste han ammas för att kunna somna om. Så har det varit i ungefär en vecka och vi börjar redan känna oss rejält trötta. Snälla snälla tänder, kom upp snart!
Trots att han är förkyld fick jag ett sånt här fint leende idag:
I famnen har han Dino som är hans absolut bästa vän. Dino får nästan alltid ett leende, hur sjuk eller ledsen Milo än än.
Såhär ont gör det att ha tandsprickning
21 juni, 2009
Midsommarhelgen
22:22
Milos allra första midsommar var lugn och skön och spenderades i Enköping hos mamma och pappa. Tony var också förbi och åt midsommarlunch med oss. Milos humör gick både upp och ned under helgen. Tänderna fortsätter att klia och störa honom, men ännu skymtar ingen tand. Tydligen kan det hålla på så här i många månader innan de behagar dyka upp.
Aptiten är det fortsatt inget fel på! Senaste dagarna har han fått morots/potatispuré och det gillar han skarpt. Nu förstår han precis vad som är på gång när maten tas fram, han viftar han med armarna och nästan drar skeden med mat till sig. Han tycker det är jättespännande och gott att få äta smakportioner! Både mamma och pappa har matat Milo och det gick hur bra som helst.
Tänk att varje dag är så spännande med en sån liten. Förutom att få se honom reagera på olika matsmaker så får vi se honom frustrerat försöka lära sig krypa (det går si så där ännu :), höra hans långa jollerharanger och se hur han försöker sätta sig upp från liggande (det är nog långt kvar innan han lyckas med det dock). Utvecklingen går verkligen framåt nu och det så kul. Mentalt är det också stor skillnad. Nu har man så mycket större utbyte med honom. Hans minspel och ljud och kroppsspråk visar så enormt mycket mer. Och det roligaste av allt är fortfarande när han skrattar, både med och åt oss. Nu kan man smitta av sig på honom, dvs om man skrattar högt och är glad så brukar han när han är på humör börja skratta han också. Det är sååå kul. Att höra hans skratt är det som värmer mitt hjärta allra mest.
Morotspuré - ännu en succé
12:07
Nu har vi tradat oss igenom den smaklösa potatispurén, som trots allt mottogs positivt, och testat på smak nummer 2: morotspuré. Här blev det lite mer reaktion, det var liksom en starkare smak, men även denna mottogs positivt, ja än mer positivt än potatisen. Och han är såå duktig, han gapar ibland när han ser skeden komma, smaskar och härmar oss. Han försöker till och med hålla i skeden själv. Känns så kul att han gillar att smaka mat. Men en sak är riktigt jobbig.. kladdet! Oh, hualigen, jag som är pedantisk och hatar kladd, och Markus har också svårt för det. Det är svårt att låta bli att försöka torka och störa honom. Morotspuré är heller inte det man vill ha på hans kläder (enormt svårt att få bort) så han får sitta och äta med bara blöjan, haha.
15 juni, 2009
Sagostund med Skrävelbjörn
21:32
En mysig del av vår kvällsrutin som Markus har infört är en sagostund. Så nu ser våran kvällsrutin ut såhär: runt 7-tiden läser Markus saga, runt 7.30 kör Markus kvällstvättningen och runt 8 lägger jag mig i sängen och ammar Milo. Runt 9-tiden ungefär somnar han och då lägger jag över honom i hans säng. Ibland vaknar han ett par gånger och skriker och då får vi gå in och sjunga lite så brukar han till slut somna om.På bilden läser Markus ur boken ”Barnkammarboken” som var en jättebra doppresent från Eva och Berndt (Markus moster och hennes man). I den finns den i särklass roligaste barnsagan jag någonsin hört; den om Skrävelbjörn som är en ”mycket skrytsam björn”. Som inte kan köra bil men låtsas att han kan (han är ju en skrävlare) och kör allmänt dåligt och till slut vilse. När hans djurvänner i bilen klagar säger han ”jag behöver inga baksätesförare tack så mycket” och ökar farten. Sen skrockar han ”är jag inte en fantastisk bilförare!”, släpper ratten med tassarna och utbrister ”titta – inga händer!”. Haha, det är tamme sjutton det roligaste jag har hört på väldigt länge. För er som undrar hur det går för skrävlaren och hans vänner, och inte orkar införskaffa denna barnbok kan jag avslöja att de kör av vägen, krockar med ett träd och hamnar i diket. Alla klarar sig såklart (hallå, det är ju en barnsaga!), men Skrävelbjörn lärde sig i alla fall en läxa.
12 juni, 2009
Första smakportionen!
18:37
Nu är ytterligare en milstolpe i Milos liv gjord! Han har för allra första gången fått smaka på riktig mat! Eller mat och mat... trist och smaklös potatispuré, men ändå. Och hur gick det då? Det gick SUPERBRA! Vi började med att själva äta av purén, smacka och säga "mmm, gott" och då visade han tydligt intresse. Han har varit fascinerad av att vi stoppar mat i munnen ett tag nu. När han själv fick lite i munnen så började han ganska snart att smacka och smaka av det. En aningens grimas men han lät mig villigt stoppa in mer ett par gånger. Fast mängden var såklart väldigt liten. Han stoppade också in sina fingrar i munnen och kände efter vad det var för konstigt som hade hamnat där. Efter en liten stund började purén svalna av och han var inte längre intresserad. Nu så här i början är det ju meningen att de ska just bara smaka, inte äta en hel måltid. Så det var riktigt lyckat. Vi ser redan fram emot att prova igen imorgon! Se videoklipp nedan:
10 juni, 2009
Grattis Milo 5 månader!!
11:18
Idag fyller Milo FEM månader, oj oj vad stor han har blivit! Nog för att han räknas som bebis tills han är ett år, men jag tycker i alla fall han känns mer som en liten pojke nu, snarare än en bebis. Det händer mycket framöver; om en månad ungefär kan vi börja använda sittdelen i barnvagnen (istället för ligginsatsen) och han är redan nu tillräckligt stor för att få börja äta smakportioner. På fredag blir det av har vi bestämt... då ska vi ge honom potatispuré till lunchmål. Om potatispuré faller honom i smaken så fortsätter vi sen att introducera morots- och rofruktspuré. Ska bli så kul att se om han gillar det! Stora killen...
09 juni, 2009
Dagens outfit och gråt
16:22
Idag har Milo gråtit, gråtit, gråtit och så gråtit lite till. Vet inte varför. Verkar inte hungrig, har ingen feber men är trött. Så fort jag lägger ifrån mig honom och direkt när han vaknar gråter han och ropar "mumumamamumum". Det är som att han ropar på mig. Fast när jag tar upp honom börjar han gråta igen efter 2 sekunder. Kanske kan det vara tänderna men tror inte det. Gav honom en "bithand" som var intressant i ett par minuter sen började han gråta igen. Utvecklingsfas kanske men tror inte det heller. Han verkar ha ont på nåt sätt. Får hoppas att han mår bättre imorgon. Här ser ni i alla fall honom i sin söta blåa velourdress och den rosa bithanden.
Dikten vi läste på dopet
10:45
Här är den dikt jag och Markus läste för Milo på dopet. Den heter Älskade barn och är skriven av Jessica Marie Nilsson. Visst är den vacker?
Så kom du då till oss du älskade barn,
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring,
små fötter och fingrar, din hud och din doft
så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
så är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara
Så kom du då till oss du älskade barn,
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring,
små fötter och fingrar, din hud och din doft
så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
så är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara
08 juni, 2009
Milos dop: 2009-06-06
01:13
Så var det äntligen dags – för vår lilla kille på nästan 5 månader att döpas. En sådan viktig händelse kunde såklart inte ske på en helt vanlig dag, utan på självaste nationaldagen blev Milo döpt i Vårfrukyrkan i Enköping. Ceremonin blev precis så personlig, varm och speciell som jag hade hoppats på och Milo skötte sig otroligt exemplariskt i kyrkan. En riktig stjärna var han och jag är världens stoltaste mamma! Jag var också stolt över mig själv som lyckades läsa min del av dikten till Milo utan att börja gråta =) Och vilka fina gudföräldrar Milo har i Robert och Veronica, eller hur? Vi är så glada för att vi har förmånen att ha er som vänner och att Milo får ha er som gudföräldrar!
Efterföljande dopfest, hemma hos mamma och pappa, blev också riktigt lyckad, även om jag personligen tyckte regnet var hemskt ovälkommet. Men som tur var hade vi ju ett härligt stort tält att sitta i, med gasolvärme till och med (min pappa tänker verkligen på allt!). Oavsett regnet så tror jag att alla hade trevligt och tyckte om både sällskapet, maten och tårtan. Höjdpunkten på festen var nog Milos tipsrunda, där mamma, Lasse, Anne och Jennica imponerade stort med sin fullpott i Milokunskap!
Tack alla härliga familjemedlemmar som var med och delade denna minnesvärda dag med Milo och med oss! Och stort stort tack å Milos vägnar för alla fina doppresenter han fick!
***Fler bilder från dopet efterlyses! Snälla maila fina bilder ni tagit både under ceremonin i kyrkan och under dopfesten! Mailadress: madeleine.johansson@mail.com***
Efterföljande dopfest, hemma hos mamma och pappa, blev också riktigt lyckad, även om jag personligen tyckte regnet var hemskt ovälkommet. Men som tur var hade vi ju ett härligt stort tält att sitta i, med gasolvärme till och med (min pappa tänker verkligen på allt!). Oavsett regnet så tror jag att alla hade trevligt och tyckte om både sällskapet, maten och tårtan. Höjdpunkten på festen var nog Milos tipsrunda, där mamma, Lasse, Anne och Jennica imponerade stort med sin fullpott i Milokunskap!
Tack alla härliga familjemedlemmar som var med och delade denna minnesvärda dag med Milo och med oss! Och stort stort tack å Milos vägnar för alla fina doppresenter han fick!
***Fler bilder från dopet efterlyses! Snälla maila fina bilder ni tagit både under ceremonin i kyrkan och under dopfesten! Mailadress: madeleine.johansson@mail.com***
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Milo
Vill du följa denna blogg?
Min webbutik Babylooba
Barnshopping.se
