28 mars, 2010

Nya framsteg: papegojan Milo

20:37
Milos utveckling går i en rasande fart. Vi hänger knappt med längre. Han lär sig nya saker från dag till dag och överraskar oss ofta. Ska man verkligen kunna sånt här när man är så liten är ofta min förvånade replik. Ibland blir jag nästan rädd och tänker att han är för slug. Han kan överlista oss nu när han bara är 15 månader. Jag vågar inte ens tänka på hur smart den lilla krabaten kommer att vara när han är 5 år...

Här är några exempel på vad Milo, 15 månader har lärt sig:

Milo pratar utav bara den. Eller härmar är kanske rätta ordet. Det är som att ha en vandrande liten papegoja i hemmet. Det är inte så att han uttalar orden vuxet, men vi kan höra vad han säger och han är jätteduktig. Det kan vara så att jag och Markus pratar om något och så skriker han plötsligt ut ett utav orden vi sa. Det kan vara ett ord han aldrig sagt förut. Som en liten papegoja är han. Älskar att prata och är himla duktig. Snart kommer det bara forsa ut ord ur munnen på honom. Förutom att han kan säga en del ord själv så förstår han massvis.

Här är ett litet axplock på lite svårare ord han kan säga:
- lax (dakss)
- gris (gjiis)
- grisis (=namnet på hans gosedjur som är en gris)
- byta (bhta)
- ris (jiiis)
- träd (tjädh)
- pasta (basssta)
- katt (att)
- kissa (kischa)

Han kan också väsa som en orm (sssss) och då skvätter saliv från munnen, haha. Det är väldigt ansträngande ljud att göra tror jag.

Han kan genom kroppsspråk visa:
- att han är hungrig genom att stoppa händerna i munnen och sticka ut tungan, hihi. Så sött.
- att det är kallt genom att stryka med händerna över bröstet (som att man värmer sig, brrrr)
- rörelserna till Imse Vimse och hur hjulen på bussen snurrar runt från sången med samma namn
- hur man blåser en ballong (sätter händerna mot munnen och blåser in och ut)
- vart ögon, näsa, mun, öron, hår, magen och foten finns, både på sig själv och andra
- hur man snyter sig (sätter papper mot näsan och blåser in och ut)

För övrigt så går Milo aldrig längre. Han SPRINGER hela tiden. Vart han än ska. Vilket resulterar i att han springer in i väggar och dörrkarmar, och ramlar och gör illa sig varannan sekund. Det är inte en lugn stund här hemma. Hjärtat sitter i halsgropen ungefär hela tiden.

Hans bus
Han kan sätta på diskmaskinen helt själv. Han fattar alltså att han ska först vrida på ett reglage och sedan trycka på en knapp.
Han kan också sätta på TV:n och byta kanaler helt själv.
Hade han varit starkare hade han kunnat öppna altandörren också för han fattar att man drar i den med ena handen och håller emot med benen. Tur att dörren är riktigt trög.
Etiketter:

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Blogger Template created with Artisteer.