15 november, 2010

Milo är tillbaka!

Ja! Sedan ett par dagar är äntligen vår härliga glada kille tillbaka. Vilken skillnad på humör! Nu får vi leenden och skratt och glimten i ögat. Inte den ständiga buttra, gråtande eller skrikande killen. Och ändå är han fortfarande förkyld och med en jobbig hosta. Skillnaden är bara att humöret vänt. Känns såå bra!


Vi har gått och väntat och väntat på ett bra tillfälle att klippa honom eftersom hans hår växer som ogräs och nu börjat hänga i ansiktet. Men med tanke på de senaste veckornas humör har det inte ens varit tänkbart. Men direkt nu när humöret vände åkte förklädet på, filmen in i DVD:n och så plockade jag fram saxen. Inte poppis men han stod ut!


Även om Milo är på ett godare humör är han full av TROTS. Det märks så tydligt att han vill testa oss hela tiden och han kastar sig ibland på golvet om han inte får som han vill. Här är ett par exempel på denna typ av trots eller vad man nu ska kalla det:
- han blev jättearg och skrek för att han inte fick trycka ut tandkräm ur tandkrämstuben
- han blev ursinnig när han inte fick sitta på stolen där jag satt och försökte putta och dra mig ur stolen
- han insisterade på att ge mig en bit av hans smörgås "mamma äta!". När jag väl tog den och började tugga på den skrek han rätt ut och försökte ta tillbaka smörgåsen. Till slut åt han vidare på sin smörgås för att sen upprepa samma procedur igen "mamma äta!" och så skrik när jag gjorde det.

0 kommentarer: