15 november, 2010
Utvecklingskliv!
21:06
Oj, det här dåliga humöret måste i alla fall delvis ha berott på en utvecklingsfas, för de senaste dagarna har inte bara humöret förbättras utan det känns som han lärt sig så himla mycket mer.
Det vi främst märker av är hur mycket han har börjat prata nu. För någon vecka sedan kunde han bara använda 3 ord åt gången, alltså t ex "mamma läsa bok". Nu har han kommit upp i 6-7 ord som max och pratar alltså i meningar! Inte hela tiden men då och då. Man får bita sig i tungan för att inte svara för fort eftersom man vet vad han ska säga, utan låta honom i lugn och ro få tala klart. Det är sååå gulligt, hihi. När han kollar på film, tex Teletubbies eller Findus & Pettsson så härmar han också vad karaktärerna säger. Han verkligen lyssnar och upprepar högt vissa ord eller meningar han tycker är särskilt lustiga eller intressanta.
En annan sak han har lärt sig är att räkna. Ända till 5! Vi har övat ganska länge med honom på så vis att vi har pekat på saker och räknat tillsammans. Sen utvecklat det till att fråga "hur många bollar har du här Milo?". Först kunde han räkna till 2, sen till 3 och nu till 5.
Sen har han blivit intresserad av böcker igen. Han har alltid gillat böcker men haft som en liten paus i bokläsandet. Andra saker har varit mer intressanta. Men nu ska det läsas hela tiden. Han springer och hämtar böcker och säger "mamma läsa bok soffa milo" hihi. Så kryper vi upp i soffan och läser... Tidigare var det Alfons firar kalas men just nu är han besatt av Nalle Puh. Vi får läsa OM och OM igen, hihi. Han tycker den är lika fascinerande varje gång och kan namnet på alla härliga karaktärer i Sjumilaskogen.
Bygga tågbana och köra runt med tåget på är också något som är nytt och himla kul. Det är en riktig utmaning i precision att få tåget att hålla sig på spåret i svängar och backar. För att inte tala om att sätta ihop rälsen.
Det är faktiskt min och Tony's gamla tågbana som han leker med. Känns så himla kul att återanvända leksaker man själv lekte med som barn. Vissa kvalitetsleksaker, speciellt i trä, håller ju många år. Jag har också gett Milo ett par dockor samt en barbiedocka jag lekte med som liten. Och när jag tänker efter... Nalle Puh-boken är ju också en bok som jag hade som ung! I boken har jag till och med kladdat mitt namn med spretiga bokstäver. Hihi, så kul när man har en egen historia bakom leksakerna!
Etiketter:
Hälsa och utveckling
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Milo
Vill du följa denna blogg?
Min webbutik Babylooba
Barnshopping.se
1 kommentarer:
Jag kan inte sluta le när jag läser vilka framsteg Milo har gjort, jag som inte ens känner honom! Förstår hur underbart det måste vara, längtar tills Viggo kan berätta för oss vad han vill och funderar på. Och gud vad duktig han är som kan räkna och allt!
Kramar till er!
Skicka en kommentar