04 mars, 2011

Blåtira

Stackars mig.. jag har gjort illa mig.. snyft

Nee, jag bara skojade! Det är inte synd om mig!

En blåtira är väl inget att tala om!
Den här vackra blåtiran fick sig Milo på förskolan som ett resultat av att han inte orkade vänta på sin tur att klä av sig när dom kom utifrån. Han sparkade helt enkelt av sig skorna själv, sprang in och halkade i sin iver. Pang bom och så var den fina blåtiran ett faktum. Men lika glad för det är han.. 

Jaha, jag tror att jag måste börja vänja mig vid den här uppsynen. Milo är helt enkelt full av energi och när man är full av energi och vilja slår man sig ofta. Jag har en överenskommelse med Milo dock: så länge det stannar vid blåtiror och blåmärken är det helt okej. Jag menar... jag har ju själv tränat kampsport så jag är ju inte superkänslig. Men jag drar helt klart gränsen vid sår som måste sys, brustna ben eller armar ur led. Det är bara inte okej! ;)

0 kommentarer: